Till vår julmarknad

Till vår julmarknad så har jag stickat upp garner som är samma märke men olika färger, först ett set i vitt och i en liten storlek. Knapparna blev i vitt och svart, passar fint i hop tycker jag. Försöker använda allt som redan finns hemma.

 

Höst

 Nu har vi haft höst ett tag och förra veckan så startade vi upp vårt stickcafé, det är sex månader sen vi avslutade p.g.a covid- 19. Det är trevligt att träffas igen och vi glesade ut borden för att inte sitta så nära varandra.

Nytt i hobbyrummet

Vi har gjort om lite grann i hobbyrummet, vi flyttade på kistorna och tog bort krokarna för att rymma ett bord som blev över. Min man satte ny skiva och målade om det i vitt.

Så här ser det ut nu ,en av kistorna står kvar längst ner och på bordet står det en lykta, en burk med snören i och ovanför min bandhängare, några nya krokar för det som ska hänga. I lådorna i mitten har jag förvaring av tygväskor och annat.

 

Kistorna har sin egen historia, den stora kommer från min mans hem och i locket står det 1906 och namnet på en anfader och på den ljusare brädan att den är renoverad av min svärfar 1967.

Den mindre kistan har min mormor ägt och hon föddes 1886. När hon skulle ut och tjäna som piga hade hon sina kläder och saker i denna kista. Man hade inte mycket och det som fanns var man rädd om.

Idas mössa

I somras var jag och min svärdotter in på en tygaffär och där hittade jag en stuvbit för 7 kronor. Mönstret tog vi från Pinterest, det var lättsytt och snart hade vi en mössa i minsta storleken.

För ett tag sen så kom lilla Ida hit tillsammans med sin mor och mormor, och jag delade med mig av mönster till byxor, mössor och tyg till en mössa. Idas mormor satte igång att skrädda och sy och snart hade Ida en egen mössa som hon först smakade på och godkände, den passade fint på huvudet.

 

Nya sticknålar

I juli bestämde jag mig för att köpa nya sticknålar, för de jag använde just då var av trä och skadade längst ut. Gamla stickor av metall har jag gett bort för länge sen och använt trästickor och dom kan man nöta upp, de jag har kvar är säkert tjugo år och de smalaste blir böjda av användningen. I vår lilla tätort fanns det inga att köpa så det blev att beställa på nätet. Jag valde Knit pro Symfonie nålar i ett fint fodral som tyvärr inte gick att stänga, så det blev ett byte till ett nytt fodral.

Jag beställde också två par rundstickor i samma märke.

Jag hade strumpstickor och tre rundstickor sen förr, min plan är att sy ett fodral för de korta och rundstickorna. De här stickorna är sköna att sticka med och garnet glider lätt på nålarna och det är bra för mina händer som jag har värk i.
 

Utflykt

I måndags åkte vi till vårat älsklingsställe på utflykt, två av syrrorna och den enes man följde. Stället ligger en mil bort vid Piteälven. Där är så rofyllt och trevligt att vara där. Uppe vid forsen finns en laxtrappa som min pappa var med och byggde för många år sen. Vi hade såklart handarbeten med oss och dom tog jag bild på med forsen i bakgrunden.

Marita hade nya nålar med sig som hon tittade på, jag stickade ett ben på en liten byxa och Ylva hade en sittdyna på gång.

 

Mina kläder

När vi plockade med kläder i somras så hittade jag det som finns kvar av mina kläder som jag hade för snart 65 år sen.  Jag föddes för tidigt och vägde 1,9 kg och gick ner till 1,7. Jag fick ligga i kuvös en tid men ökade bra i vikt och kom hem i mars då var jag två månader, då hade jag troligtvis koftan och byxan på mig.

Klänningen har jag på ett kort och då är jag åtta månader. Den lilla skjortan med spetskrage har säkert min mor sytt. Den rutiga klänningen brukade mina söner använda som utklädningskläder och den är det måla på sen jag olovandes målade något som fyraåring.

 

Mera nostalgi

Några dagar efter det vi gått igenom leksaker så tog vi fram klädlådan, då var det jag som blev nostalgisk.Tänk att mina söner varit så små och haft så söta kläder. 1979 när vi väntade första barnet kom min mor till oss, hon hade köpt blå och rosa brodyr och jag hade köpt tyg. Då sydde vi över och underlakan och örngott som användes i vagn och vagga.

 

De här kläderna hade barn nr 3 då hade det blivit modern med pastellfärger och han föddes nära påsken.

När ettan föddes så var det färger i grönt, rött, gult och brunt som gällde så hans första kläder gick i grönt och vitt. Den lilla blå koftan sydde jag av en stuvbit och den hade han på sommaren.

Våran pojke som föddes i november var ju så klart tomte till jul, en av mostrarna stickade västen och luvan. En skrynklig dopklänning hittade vi i lådan, den har två av barnen haft.

När jag väntade barn så gjorde jag lite kläder åt både flickor och pojkar och de till flickor la jag i en låda till nästa gång, ur den lådan har min son och sonhustru valt några plagg som vi tar ner om det kommer en liten tös.

De här hade tvåan på sig när vi åkte hem från BB, det är små hjärtan på tröjan men de syns inte så bra.

Det stickade setet gjorde jag åt honom och alla trodde att det var en flicka så när vi kom hem så stickade jag en ny omgång i turkost men de kläderna finns inte kvar och dom här las i rosa lådan.

De här tankarna om barnens första kläder är ju bara viktiga för mig, barnen själva minns ju inte. Men det var ju så roligt att göra små kläder och förberedelser inför barnens ankomst. Den glädjen poppade upp i somras när vi plockade i dessa lådor, tänk att det ska komma ett litet barnbarn som jag kan få göra små saker till.