Två små dressar på en gren

Jag började sticka på en dress åt Arvid men när vi var hos dem såg jag att den var stor. När den var klar började jag med en mindre storlek så nu finns det två. På dress nummer två gjorde jag kortare knappslå för på den första var det onödigt många knappar.

Garnet var av bambu och mjukt och smidigt och jag köpte det på en loppis förra sommaren.

Jag gjorde om mönstret i grenen för det blev inte fint tyckte jag, annars var det ett trevligt handarbete och jag gör gärna fler i andra färger.

 

Fodral till stickor.

Tidigare i våras sydde jag mig ett fodral till korta stickor. Tygerna jag valde var kraftiga för att hålla stadga åt fodralet. Utsidan blev i rött, ett tyg jag fått av en tidigare arbetskamrat. Jag dekorerade med en pärla i rött och en hank att hålla i när jag öppnar fodralet. Sen sydde jag fast en dragkedja, hörnen rundade jag av så blev det lättare att sy dragkedjan.

Insidan tog jag från tygerna som jag fick av min väninna när hon flyttade. Jag skräddade sidorna och sydde fast fack för strumpstickor, virknålar och rundstickor, sedan sydde jag ihop sidorna och sydde fast dem i yttersidan. Här syns sömmarna i mitten.

Insidorna blev svart/vita och i olika mönster, ränderna var bra när jag gjorde facken.

Det finns några fack tomma om jag skulle behöva mer storlekar av nålarna. Dragkedjan som jag sydde fast var delbar och det hade den inte behövt vara, det är lite pilligt när fodralet ska stängas.

 

Vi firar Sverige

I söndags firade vi vårt land med ett bildspel, en tipspromenad och glass med goda tillbehör. Det var tre av mina systrar och en svåger som vi bjudit hit.

Det var en av våra söner som fixat frågorna till tipsrundan som handlade om vårt land. En disktrasa i blått och gult och en bunt pengar i servettform var vinster på tipsrundan.

 

Barnbarn

Vår Arvid har hunnit bli sju månader och jag har längtat så efter att få träffa honom. Under resan gjorde vi som i höstas: tog mat med och åt utomhus allt för att inte dra med oss smitta. Det är ju trots allt 125 mil ner till honom. Vi har ju haft covid-19 i huset och fastän vi fått första sprutan vaccin vet man ju att man kan få det igen. Arvid är en lugn, eftertänksam och glad liten pojke som undersöker allt med sina pekfingrar. Vi hade trevliga och mysiga dagar tillsammans men till sist måste vi ju åka hem. Men om allt går som planerat så kommer dom upp i juli, då ska vi fortsätta med myset, pussarna och kramarna.




 

Nya rundstickor

 Min syster Marita och jag beställde mera rundstickor i vårt favoritmärke, Knit Pro Symfonie. Stickorna är sköna att använda, det stickade blir jämt och fint och maskorna glider lätt på stickorna, nu ska jag erkänna att det jag jämför med är mina gamla stickor som har några år på nacken. Det som fattades för mig var lite tunnare storlekar, fick direkt användning för nr 3 40cm till en dress som jag gör åt Arvid.

Nu är det tomt på Panduro

När vi var i Göteborg så besökte jag så klart Panduro för lite påfyllning. Det var lite folk i farten så det var lätt att hålla avstånd. Inköpen blev papper, pennor,stickers,tyg, tygband och lite annat.

Tygen och banden låg i lådor för halva priset och sånt är ju trevligt. Jag skojade att det är tomt på hyllorna  på Panduro för jag försöker köpa det jag vet att jag har behov av t.e.x papper. Jag blev Panduromedlem och fick 20% på ett köp, passade bra att köpa cardstock i 75 pack.

 

Bokutmaning rad 18

På rad 18 passar Innan floden tar oss för den handlar om en familj som åker till Bangladesh där kvinnan ska arbeta som biståndschef.  Ett yrke som jag inte har någon aning om hur det funkar plus hur det är i ett land så långt borta. Den här boken började jag läsa i februari, men jag fick lägga bort den efter att jag läst halva. Jag tyckte det var svårt hålla reda på namnen, orter och alla möten som skedde. Tror det var sviter av covid-19 som gjorde min hjärna trött, märktes i annat också. När jag började om så har det inte varit något problem. Boken handlar även om andra människor och deras liv, där många lever i stor misär och fattigdom. Författaren heter Helena Thorfinn och boken är läsvärd.
 

 Bokutmaning 2021